Tag Archives: mens

Riktiga tjejappar

När man pratar om eller googlar tjejgrejer (tjejspel, tjejfärger, tjejfilmer, tjejbloggar) så är det rätt tydligt vad som oftast åsyftas. Mode, rosa, smink, inredning och andra saker som förvisso kan vara skitkul men också är så otroligt trötta klichéer av vad tjejer sysslar med, och framförallt inte alls är något som bara de som identifierar sig som kvinnor kan ha glädje av.

Idag tänkte jag därför tipsa om några appar som faktiskt är relevanta för en stor del av den kvinnliga befolkningen. Here goes!

Menskoll / Period tracker

Blev varse om den här supertrevliga appen så sent som idag då min kompis Malin tipsade om den. Menskoll gör precis vad det låter som: håller koll på din menstruationscykel, och allt som hör den till! Du markerar när din mens börjar och slutar, och appen räknar utifrån den informationen ut när det är dags nästa gång. Den blir därför mer tillförlitlig ju längre du använder den.

I den inbyggda kalendern kan du också se när du förväntas ha ägglossning, och hur dina fertila dagar är utlagda. Väldigt smidigt om man försöker bli gravid alltså. Däremot ska man, såklart, inte använda appen för att räkna ut säkra perioder eller dylikt då det absolut inte är någon exakt vetenskap och kan variera från månad till månad.

Förutom de delarna ger appen en också en bra möjlighet till att lära känna sin egen kropp, vilket jag alltid tycker man ska ta alla chanser till att göra. Det är nämligen inte bara mensdagar du kan lägga in i din kalender. Du kan markera olika symptom som magsmärtor, sömnproblem, huvudvärk och sötsug; och på så sätt efter ett tag se om det finns några mönster i hur du mår under olika delar av din cykel. Det går också bra att lägga in olika humör du kan tänkas vara på, samt vilka dagar du haft sex.

Period Tracker

Jag tycker det här är så himla bra! Dels för att jag är lite av ett kontrollfreak och älskar att organisera och göra listor över saker, och dels för att appen får mens att framstå som världens vardagligaste grej — vilket det ju faktiskt är.

Jag har testat iPhone-versionen. Där finns Menskoll i en gratisversion som täcker de flesta funktionerna. Vill du lyxa till det och kanske sponsra de som ligger bakom appen finns en deluxeversion för 15 kronor som innehåller lite olika designval och statistikfunktioner.

Tjejsamlat

Om någon skulle ha missat den här pärlan så ta och ladda ner den direkt! Tjejsamlat (döpt efter ordet som också inspirerade till den här bloggens namn) ger dig tillgång till ett litet uppslagsverk med böcker, filmer, podcasts och annat som ger plats för kvinnor. Utvecklarna bakom appen tröttnade på mansdominansen som råder i populärkulturen idag, och beslutade sig för att hjälpa folk att leta upp alternativ.

IMG_3709

Tjejsamlat finns än så länge bara till iPhone. Ladda ner den helt gratis i AppStore!

Bubblare: Shecab

Den här appen är fortfarande under utveckling, men jag tycker ändå att den är värd att nämna. Växeltelefonisten Lina Tötterman märkte att det fanns en efterfrågan på kvinnliga taxichaufförer från tjejer som skulle hem ensamma på kvällar och nätter. Nu är hon på gång med en app där man själv kan boka just en kvinnlig chaufför.

Det suger ju att det här är ett behov som finns. Men som det ser ut idag är vi många som inte känner oss trygga när vi ska hem efter en utekväll eller nattens jobb. Och på de grunderna tycker jag det här är en grym idé. Alla ska kunna åka hem utan att känna någon oro! Nu är det bara att vänta på att appen blir verklighet.

Har du några egna tips? Dela med dig i kommentarerna!

Annonser

6 kommentarer

Filed under Jämställdhet, Teknik

Riktigt bra mensskydds-reklam

Appropå gårdagens gnäll över Always, Libresse och deras gelikar. Här kommer ett fantastiskt exempel på hur det kan bli när ett företag vågar göra något nytt. Härligt, kul och avdramatiserande. Tack Linnea för tipset!

2 kommentarer

Filed under Kroppen, Reklam, TV

Blått blod och världens fräschaste mens

Mens gör aldrig ont. Det är aldrig smärtsamt, kladdigt eller bökigt.

Synd bara att det är så pinsamt.

Så verkar det åtminstone se ut om man frågar de stora tillverkarna av mensskydd, och ser deras tv-reklam. Aldrig snuddar de vid omaket det faktiskt är att ha mens. Aldrig berörs sånt som känslan av att någon vrider om ens livmoder inifrån, eller att det är drygt att lägga en massa jävla tid på att byta tamponger. Nej, mens är fräscht och bekvämt. Det enda som är jobbigt är risken för att någon, Gud hjälpe, skulle få veta. Att någon skulle märka att det är den tiden på månaden.

För man lär sig ju att det är skämmigt. Jag visste det redan som tolvåring när jag fick min första mens. Strax därefter skulle jag på kvartssamtal med min lärare och mina föräldrar, och min pappa hade mage nog att berätta för läraren. Jag höll på att dö. Mina föräldrar ville väl bara försäkra sig om att ingen skulle stoppa mig om jag började springa på toa ofta, men det enda jag såg var skam skam skam. Och mer av den varan blev det. I korridoren utanför klassrummet fanns en toalett som bara tjejer fick använda. För där fanns en behållare med sanitetspåsar där man kunde slänga bindor. Mens-toan. Jag försökte smita ut när ingen såg. Ville inte att någon skulle fatta.

Och det hänger med en, långt upp i åldrarna. Vi är nog många som vid något tillfälle haft en tampong som flytt från ens väska. Och sett chocken och förvirringen när en kille, som först tänkt hjälpa dig plocka upp dina grejer, fattar vad det är som landat jämte hans fot. Hur handen dras tillbaka. Hur han mumlat fram att du tappat… nått. Som själva erkännandet att han sett din inplastade bomullsbit skulle göra situationen ohållbar för er båda.

För killar vet ju också. Har också lärt sig att mens är pinsamt och skambelagt. Inte konstigt att många män tycker att det är obehagligt, när det är den bilden som skriks ut av de företag som jobbar med det.

Och reklamen för mensskydd fortsätter i samma spår. Med ljusa miljöer fyllda med tjejer i vita tighta byxor. Och blå vätska. Alltid blå vätska. Och aldrig någon igenkänningsfaktor. I reklamvärlden är mens så jävla fräscht att man själv undrar om man gjort något fel. Aldrig verkar man var så sportig, danssugen och benägen att ha vita byxor och string(!?) som under lingonveckan (Seriöst, vem använde de där string-bindorna? Visst att man ska få ha vilka trosor man vill på sig även under mensen, men jag har svårt att se hur det kan vara bekvämt eller ens fungera.).

20131014-181703.jpgLibress-annons.

Mens syns inte och känns inte, och så ska det visst förbli. Men jag har slutat skämmas nu. Jag menar inte att man ska börja gå runt och droppa blod överallt, men man måste kunna prata om mens, och mensskydd, på ett vettigt sätt. Jag berömmer jämt och ständigt menskoppar och förklarar för alla som vill höra hur bra jag tycker att de är.

Och kanske är det en förändring på gång. Menskoppen.se kör ju med parollen ”För oss med rött blod”. Det känns befriande. Häromdagen såg jag ett förslag om att det borde skickas ut gratis koppar till unga kvinnor. Tamponger är dyra och vi tjänar ju redan mindre än män. Jag tycker att det är en grym idé. Det skulle förvisso skada företag som Always. Men å andra sidan kommer jag inte att sakna sånt här i min tv:

4 kommentarer

Filed under Reklam, Kroppen, TV

Jag och Neovletta har tagit en paus

För ungefär en månad sedan fick jag, bara sådär, för mig att sluta äta p-piller. Tanken bara kom till mig, och jag gjorde slag i saken på en gång.

Jag har ätit p-piller månad efter månad i så gott som elva åt. Elva år! Jag började redan när jag var fjorton. Jag hade väldiga problem med blödningar och mensvärk, och åt till en början Cyklo-F. Men det var varken kostnadseffektivt (inte för att jag betalade, men ändå) eller smidigt (man måste äta två tabletter tre gånger om dagen, och min mens varade i över en vecka), och till slut fick jag med mig mamma till ungdomsmottagningen så jag kunde skaffa de där pillren som skulle vara räddaren i nöden.

Okej, det var elva år sedan, så jag kan inte säga att jag minns exakt hur mötet gick till. Men vad jag vet är att de enda varningarna jag fick angående pillrens eventuella bieffekter var den ökade risken för blodproppar och att man kunde gå upp lite i vikt eller få större bröst. Vi hade inga blodproppar i familjen, jag var smal som en sticka och ville inget annat i världen än att få mer än en halv a-kupa, så jag tänkte inte mer på det.

P-piller

Med åren hörde jag såklart mer om pillrens mindre smickrande sidor. Det pratades om nedstämdhet, dålig sexlust och humörsvängningar. Jag lyssnade inte så himla noga, tänkte mest att jag ju hade tur som inte drabbats av något av det där.

Men vänta nu, hallå! Det tog ett tag innan jag insåg det, men jag har ju varit med om alla de där grejerna. I långa perioder, till och med. Men jag har alltid tänkt att något annat varit problemet. Även de där perioderna då jag känt mig så oförklarligt ledsen och trött, och de där veckorna och månaderna jag inte velat ha någon som helst intimitet med någon, så har jag tänkt att det berodde på något annat. Att det kanske var fel på mig. Att det kanske bara är sån jag är. Att det var något genetiskt, eller något psykologiskt.

Men kanske var det bara kemiskt?

Det kan ju låta idiotiskt att jag: 1. Visste om pillrens biverkningar. 2. Hade symptom vilka var exakta med biverkningar. 3. Inte kopplade pillren till symptomen. Men jag var bara så invand med tanken att man som tjej ska äta piller. Man ska vara ansvarsfull och ansvarsfull är man när man knaprar hormoner. För det är ju fortfarande så, att många killar bara antar att tjejerna står för skyddet mot graviditet. Jag har sett det med egna ögon.

Så varför började jag tänka om? Jo, en av mina bästa vänner började med p-piller för en tid sedan, men slutade då hon genast började känna sig nedstämd. Det var lite av en ögonöppnare. Vad vet jag egentligen om hur det är meningen att jag ska må? Tänk om de där tabletterna år efter åt gjort livet lite tyngre? Som tur är har jag inte gått och varit deprimerad och nere i elva år, men jag börjar ändå fundera på om de där jobbiga perioderna som alla människor har någon gång i sitt liv har blivit onödigt jobbiga. Det kommer jag nog aldrig få veta. P-piller har varit mitt normalavstånd i alla de här åren, och jag vet inte hur jag mår eller hur min kropp fungerar utan dem.

Så nu är det dags för ett experiment! Jag har varit pillerfri (okej, förutom mina allergitabletter) i ganska exakt en månad nu. Jag inbillar mig att min kropp känns friskare och mer välmående än vanligt, men det kan ju också bero på att jag börjat träna två gånger i veckan. I vilket fall ska jag ge det här några månader, och se om jag märker av någon skillnad. Ju mer jag tänker på det ju dummare känns det att trycka i kroppen en massa hormoner i onödan, och än så länge har den där hiskeliga värken jag hade i 14-årsåldern inte gett sig till känna.

Angående alternativ till pillren så tänkte jag testa pessar. Fattar inte varför inte det är mer välanvänt. Ju mer jag läser om det, ju bättre låter det. Smidigt, billigt, säkert. Och inga konstiga ämnen. Om någon har erfarenhet om hur man bör tänka runt sort/storlek etc tar jag gärna emot tips!

Vad jag har förstått det som så är det fortfarande rätt ensidig information som ges till unga tjejer som kommer till ungdomsmottagningarna och vill ha hjälp med preventivmedel. Det känns tråkigt. Och onödigt. Jag läser om flera personer på nätet som närmast fått en idiotförklaring när de frågat om pessar som alternativ. Jag hoppas verkligen att det är tråkiga undantag, och inte det normala bemötandet.

Om det finns fler där ute som pliktskyldigt svalt sina piller år efter år, varför inte haka på mitt experiment? Jag lovar att pillren finns kvar om det skulle behövas, och det kan ju faktiskt vara intressant att se hur ens kropp beter sig utan utbördes påverkan.

Nu ska det bli intressant att se hur detta går. Hej så länge, Neovletta!

PS. Pessar finns inte ens som ord enligt min dator.

Tillägg: Här finns en uppföljning på det här inlägget.

15 kommentarer

Filed under Kroppen

En liten kopp

Fanny och Schmenus har en pågående bloggutmaning där det första ämnet är ”Fittan i fokus”. Känns lite fusk att återanvända en gammal text, men jag tycker verkligen så många tjejer som möjligt borde läsa och ta in detta. Texten publicerades första gången på min gamla blogg den 26 mars 2013. Håll till godo!

Okej. Kom igen nu. Nu gör vi det.

Vi slutar upp med att tycka att mens är så himla tabu att man inte direkt diskuterar det med folk. För det är just det jag tänkte göra nu. Det är så sjukt naturligt att det borde vara lika normalt att blogga om och jämföra olika sorters mensskydd som olika sorters tandkräm. Hur ska vi annars kunna ta några vettiga beslut som konsumenter?

Nu slutar vi slösa våra pengar på en massa klorbehandlade tamponger och bindor.

Menskopp

Så jag köpte en menskopp på Apoteket Hjärtat för två månader sen (riktiga apoteket hade dem tyvärr inte i sortimentet). Bästa köpet någonsin. Varför?

Jo, för det första så behöver jag inte köpa några engångsskydd längre. Hurra! Tamponger och bindor är egentligen lika onödigt som att sitta hemma och äta med engångsbestick hela tiden.

För det andra så märks koppen mindre än en tampong. Den drar inte åt sig all fukt som av helt naturliga skäl ska finnas där nere. Alltså mår hela underlivet bättre.

Och jag antar att ovanstående rader är förklaringen till detta faktum: Det luktar inte. Det här var nog det som förvånade mig mest. Hade liksom lärt mig under de senaste tolv åren att mens luktar lite illa. Men fel av mig. Det är upptorkat blod i bomullsbehållare som luktar skumt. Vissa verkar ha uppfattningen att menskopp är lite ofräschare än andra alternativ, men för mig kändes det verkligen tvärtom.

Och för såna som jag som blöder en del så ger det verkligen så himla mycket frihet. Frihet, Always och andra företag i branschensfavoritord. Jag har fan aldrig känt mig fri med tamponger. Jag har alltid oroat mig för att de ska blöda igenom, att jag inte ska ha tagit med mig tillräckligt många när jag går hemifrån etc. Med menskoppen försvann liksom alla de problemen. Jag tömmer den kanske två gånger om dagen. Kan ha den över natten. Och det läcker inte ett dugg, eftersom att den håller sig på plats med hjälp av vakuumsug när du sätter i den. OBS! Låter läskigt, men är ej läskigt.

Dessutom – tänk vilka under för miljön vi kan göra om alla börjar använda menskoppar som håller i 10 år istället för att slafsa vidare med engångsgrejer. Och om man vill kan man ju lägga pengarna man normalt lägger på att köpa nya OB på något välgörande ändamål istället, och rädda världen på en gång!

Det enda negativa jag har att säga om koppen är att det var lite trixigt att hitta rätt sätt att sätta den på första gångerna. Men det får man snart kläm på, och efter det blir de där dagarna varje månad så himla mycket mindre problematiska.

Så om koppen är så himla bra, varför görs det inte mer reklam om den?
Ptja, möjligen för att man tjänar asmycket mer på att kränga något som kan användas en gång istället för tio år.

Testa, bara gör det!

Tack för mig.

11 kommentarer

Filed under Kroppen