Etikettarkiv: konst

Heja ytligheten!

Jag gillar kläder. Och jag gillar hårprydnader. Jag gillar också roliga frisyrer, läppstift och att gå på Tip the Velvet i Göteborg – för då får man chansen att piffa upp sig galet mycket.

Smycken

Jag tycker att det är kul när man går hemifrån och känner sig fin, oavsett om det är en vanlig jävla måndag eller en lördagskväll. Och jag blir skitglad om jag får en komplimang för min nya klänning eller färgen på mitt nagellack.

Jag tycker utseende och kläder är uttrycksfullt och roligt, och något man gärna kan diskutera lika gärna som man kan diskutera en tavla på ett museum. Mode, smink och frisyrer är ypperligt bra uttrycksmedel. Det kan vara ett statement, ett sätt att visa sin personlighet eller bara vara kul.

Idag funderade jag på det här med beröm och yta efter att ha läst en krönika i morgontidningen. Och ja, det är klart man ska berömma folk för vad de har på sig. Så länge det handlar om vad de har på sig. Alltså – det man kan styra själv. När jag ibland pratar om att jag inte tycker om att få kommentarer om min kropp eller berömma andra för sina kan folk tycka att jag verkar tråkig. Vill jag inte ha komplimanger? Och varför är jag elak som inte vill ge några? Det långa svaret på den andra frågan kan man läsa i det länkade inlägget, men förutom det så är det väl klart att det är urkul att ge och få komplimanger – för saker man själv valt.

Det är stor skillnad att berömma formen på någons rumpa och att berömma det där halsbandet de loppisfyndat förra helgen. Det ena är för det första inget du har med att göra och för det andra något personen är född med och bara råkar ha, det andra är något som personen aktivt plockat ut och valt att ha på sig. Det är väl sjukt mycket roligare att få beröm för något man själv varit delaktig i. Jämför att se en rolig historia på Facebook och sedan sprida den vidare med att du lägger upp en rolig historia du själv har hittat på. Vilken skulle du bli mest glad över att få många likes för?

Så heja ytligheten! Den sortens ytlighet som får oss att må bra och tillåter oss att vara kreativa. Den sortens ytlighet som istället bara får oss att ställa krav på oss själva och våra kroppar kan gå och hänga sig.

Annonser

4 kommentarer

Under Kläder, Kroppen

Nakenhet och konst

Klart att naket kan vara konst. En naken kropp kan symbolisera väldigt mycket. Öppenhet, sårbarhet, kärlek. Men så är det ju med allt. Allt kan vara konst, det handlar bara om hur det läggs fram. Jag säger mig inte vara någon expert på området, men jag skulle säga att syftet med något visar på om det är konst eller inte.

Pablo Picasso Les Demoiselles dAvignon 1907 

Med det sagt så tycker jag att kocken Anders Vendel verkar ha gjort en rejäl missbedömning när han hävdar att hans restaurangreklam med nakna kvinnor skulle vara konst. Och som jag sa innan – om en bild är konst eller ej beror helt på fotografens/beställarens syfte med bilderna. Det är så otroligt tydligt att det de ville här var att visa nakna kvinnor som folk (jag gissar främst män) ska tycka är sexiga.

Vendels matrum

Det här är vad vi har framför oss: Tjejkvartetten är klädda i kokmössor, löst sittande jackor, strumpeband och string. Två av tjejerna stå och putar med rumporna mot betraktaren, en annan ha på ett sexigt fumligt vis tappat ut ett fat med frukt och lutar sig ner så att man får full vy över hennes bröst, den sista sitter uppslängd på en bänk och fixar med naglarna. Ingen av dem ser ut som en riktig kock. Det gör dock mannen till höger i bilden, som faktiskt får vara helt påklädd (vilket måste vara praktiskt i ett kök). Han ser med en bister min rakt in i kameran och håller en purjolök i handen. Man får känslan av att han ska använda dem för att smiska frukt-tjejen så hon lär sig en läxa. Eller kanske trycka upp den mellan benen på en av tjejerna som står med rumpan mot kameran

Det här är inte konst. Det här är sexism i sin mest klassiska form. Kvinnor förminskas (de är inte kockar, de är sexobjekt) medan mannen får vara den riktiga yrkesutövaren som håller koll på kvinnfolket. Anders Vendel själv säger i Aftonbladet att han känner att han ”högaktar kvinnor och jämställdhet” och att blev förvånad när han fick höra folks reaktioner. Jag är ledsen Anders, men du verkar verkligen ha fått det där med jämställdhet om bakfoten, för om du högaktat det så mycket hade den här ”konstinstallationen” aldrig visats på skärmarna i din restaurang eller på din Facebooksida.

Serien består även av en bild på några kvinnor som beskådar en stor målning som visar ett gäng nakna kroppar. Kanske vill de härma tavlan, eller så verkar de ha tappat koncentrationen, för under tiden håller de på att klä av sig och visar upp sina nakna rumpor och lite annat för betraktaren. Typiskt kvinnor att inte veta hur man beter sig bland folk. Den här bilden känns inte fullt så illa och skulle faktiskt i ett annat sammanhang kunna varit en del i något konstprojekt, men hur det på något vis skulle kunna vara reklam för en restaurang går mig helt över huvudet. Som sagt, sammanhanget en bild dyker upp i är relevant för att kunna säga om det är konst/reklam/ren idioti. Den första kockbilden kommer dock aldrig vara något annat än alternativ tre.

16 kommentarer

Under Jämställdhet, Kändisar, Mat, Reklam