Category Archives: Kändisar

House of sexism

En fastighetsmäklare har bestämt sig för att lägga upp en lite ”skämtsam” annons som driver med folk som tar sig vatten över huvudet ekonomiskt. Det är åtminstone min tolkning av rubriksättningen ”Sprucken dröm till salu!”. Det blir dock inte alls roligt utan bara sexistiskt, men i vilket fall tyckte jag bilderna var fantastiska till att gestalta några härliga citat från Melissa Gorgas bok om hur man lyckas med ett (sexistiskt och obehagligt) äktenskap.

Det här är historien om Mr. Man och Mrs. Woman (som är gifta, namnen till trots). Citaten är fritt översatta av mig.

1Mrs. Woman är alltid på  plats när Mr. Man kommer hem från jobbet.

”Jag bryr mig inte om utifall kvinnan tjänar mer än mannen, om han är vaktmästare och hon president. Kommer en man hem efter en lång arbetsdag, och hans fru sitter i telefon, surfar på datorn eller tittar på tv – och det inte finns någon middag på bordet – så känner han sig inte respekterad”, förklarar Mrs. Woman.

2Mrs. Woman fixar dagens limpa till Mr. Man – sexy style!

”Rutinerna kring att laga middag och hålla huset rent håller mig nere på jorden. De gör mig mer ödmjuk.”

3Mr. Man och Mrs. Woman, alldeles innan han tvingar till sig sex.

”Män, jag vet att du tror att era kvinnor inte är typen som vill bli tagna. Men tro mig, det är de. Alla tjejer vill bli dragna i håret då och så. Om din fru säger ”nej”, så vänd på henne och slit av hennes kläder,” instruerar Mr. Man.

4Mrs. Woman sköter alltid matlagningen.

”När könsrollerna blir förvirrade, blir de sexuella rollerna också det. Om han står vid diskhon och sen byter blöjor, vem ska då ta kommandot i sängen? I vårt äktenskap är han alltid mannen, gör de maskulina sakerna. Jag är kvinnan, och jag gör de feminina sakerna, hushållsarbete inkluderat.”

6Mrs. Woman leker med parets barn. Mr. Man gör en liten ansträngning och tittar till dem.

”Jag matar inte barn, och byter inte deras blöjor. Min far torkade aldrig min rumpa, och jag torkar inte mina barns heller”, säger Mr. Man med tydlighet.

8När Mr. Man förklarar för Mrs. Woman att hon har lagt på sig lite så tar hon det med ett leende.

”När en man ber sin fru att klä sig bättre eller bli av med några kilon kan det verka oförskämt. Men jag tar inte de kommentarerna som förolämpningar. Ärlighet är alltid en komplimang. När han säger sin sanning  ger han mig erkännandet att jag är trygg nog i mig själv för att hantera konstruktiv kritik.”

9Medan Mr. Man tar sig en öl på verandan passar Mrs. Woman på att göra nummer två på en restaurang runt hörnet.

”Tjejer bajsar inte. Jag har aldrig gjort det, och kommer aldrig göra det. Det händer bara inte. Eller det är vad Joe tror! Vi har varit gifta i nio år, och han har aldrig sett eller känt lukten av något jag gjort. Hur har jag lyckats med det? Jag gör det inte när han är i närheten eller är vaken. I en nödsituationer så har jag ett sätt att bajsa så att han varken hör, ser eller ser det. Det är en utmaning!”

10Mrs. Woman gör det mesta tillsammans med Mr. Man. Hon vet inte riktigt hur hon skulle klara säg själv.

”Jag brukade vilja behålla min självständighet, även efter att vi gifte oss. Jag ville inte behöva någon, inte ens honom. Nu tycker jag det är arrogant att tro att du inte behöver någon,” berättar hon.

11Mrs. Woman gör alltid sitt bästa för att se snygg ut för Mr. Man. 

”En kvinna måste hålla sig i form, och vara förförisk. Hon måste vara villig att prova nya saker, för sin mans och för sin egen skull. Och viktigast av allt, hon måste vara tillgänglig för sex. […] Om vi inte har haft sex på två dagar och jag ger honom lite attityd kan det bli ett enormt gräl.”

12Mrs. Woman lämnar aldrig Mr. Mans sida på fester. Hon är en perfekt trofé. Tyst och lydig.

”Under de första åren, när vi gick till en bar, brukade jag ta några rundor och prata med alla. När vi kom hem brukade han säga, ”Det känns inte som att vi umgicks. Som att du pratade med alla andra mer än mig.” Nu tänker du kanske, ”Varför är han så klängig?” Det är han inte. Han behöver inte mig till att hålla hans hand på fester. Allt handlar om respekt och lojalitet… Vi kommer tillsammans. Vi håller oss nära varandra. Vi går tillsammans.”

13När Mr. Man kommit hem från jobbet behöver han aldrig anstränga sig. Han kan istället tillbringa kvalitetstid i sin man cave.

”Vissa ser kanske på honom och tänker, ”chauvanistiska gris!” Han låter som en sån ibland! […] Men som jag ser på det så städar han upp röror på jobbet hela dagen – sånt man inte kan torka bort med en trasa. Det är hans jobb. Det är mitt jobb att torka upp spilld mjölk. Jag gör det bara.”

14

Vart jag vill slänga alla som fortfarande efter att ha läst detta hävdar att vi lever i ett jämställt samhälle. I ett jämställt samhälle skulle inte så här idiotisk litteratur ges ut, och mäklarens ”skämt” skulle inte anses vara roligt.

Ps. Jag känner för Melissa och hoppas hon lyckas slå sig fri från det kontrollerande svinet.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Böcker, Jämställdhet, Kändisar, Sex

Genomläsning av tidningen Frida, del 2

För 2-3 veckor sedan tog jag en shoppingrunda på mitt lokala Ica. När jag handlat klart fick jag för mig att köpa en tidning av något slag. När jag väl stod framför tidningshyllan så var det ett omslag rakt framför mitt ansikte som verkade stirra på mig. Frida.
Jag bestämde mig för att köpa tidningen för att se hur den står sig idag jämfört när jag som tonåring läste den. Jag var nyfiken på vilken vinkel den hade på olika ämnen. Fanns det ett genustänkt i Frida? Hade Sveriges största tidning för tjejer någonsin en feministisk vinkel på sina artiklar? I del 1 berättade jag lite om min personliga historia med tidningen. Här kommer del 2.

Den tidning jag har köpt och tänker gå igenom är nummer 16 2013 som gavs ut runt starten på augusti. Den här texten kommer bli rätt långt, men jag hoppas ni står ut. Om man inte pallar så finns mina slutliga sammanfattande tankar längt ner i inlägget!

Omslaget

Tidningens utsida pryds av den just nu oh så aktuella Miley Cyrus och vill även locka till köp med hjälp av detta: En barbröstad Justin Bieber, en sexig intervju med Eric Saade, tips på hur du blir en ”killmagnet”, chansen att vinna One Directions parfym, en intervju med killbandet Union J, en hårguide och posters på fem manliga och en kvinnlig kändis.  Det är helt klart inga oväntade teman och stämmer väl in med mina egna minnen av tidningen. Det enda som sticker ut är en rubrik om psykisk sjukdom. Jag minns att de här ”Ur livet”-reportagen var lite av mina favoriter i tidningen. Kanske för att de faktiskt var lite bredare och mer varierade i sitt tema.

Frida nummer 16

Statistiken

Jag gick igenom tidningen och gjorde en liten sammanställning av de vanligaste ämnena som dök upp, sidmässigt. Här kommer en sammanfattning.

Artiklar och reportage

  1. Kändisar (20)
  2. Skönhet (10)
  3. Idolbilder/affischer (6)
  4. Läsarbrev (6)
  5. Kärlek (4)
  6. Mat (3)
  7. Noveller (2)
  8. Psykologi (2)
  9. Övernaturligt (1)
  10. Film (1/2)

Ser man över listan med ämnen så är den ju faktiskt rätt varierad, mer än jag trodde. Men går man sedan över till sidantalet så är ju verkligen det tunga ämnet kändisar. Av dessa 20 sidor så var 10 intervjuer och 10 faktarutor, foton och lite småartiklar. Och det är klart, det finns ju massor av folk som är intresserade av kändisar. Det tråkiga är ju att har man som ung tjej endast en tidning att välja på och inte är så intresserade av just det ämnet så är man ju rätt körd.

Reklam

  1. Smink (3)
  2. Mensskydd (2)
  3. Parfym (1)
  4. Utbildning (1)

Utöver det tillkommer en bilaga med reklam för språkresor om 7 sidor. Utöver bilagan så är den enda existerande utbildningsannonsen för en utbildning till makeup-artist. Det känns märkligt att en tidning som riktar sig till ungdomar som förmodligen är i tagen med att bestämma vad de vill jobba med senare i livet inte har fler annonser om just utbildningar. Man får känslan av att skolorna antar att läsarna av tidningen inte är intresserade av annat än smink. Mängden reklam var för övrigt oväntat låg.

Texterna

Det här skulle bli en otroligt lång text om jag skulle kommentera sida ett till sextioåtta, så jag nöjer mig med att gå igenom rubrikerna och artiklarna som på ett positivt eller negativt sätt fick mig att haja till.

Har du fallit för någon? (Chefredaktörens spalt)
Beatrice Birkeldh skriver om sommarkärlek och förvånade mig helt genom att skriva ”kanske du tänker på en söt kille eller tjej som du träffat i sommar”. Det här var ingenting som fanns i Frida när jag läste den. Där var det heteronormen som gällde rakt igenom, och varken jag eller mina vänner ifrågasatte det. Jag började undra om jag felbedömt tidningen helt.

Just nu!
Tidningens andra uppslag tar mig ner på jorden igen. Här finns en Killometer som listar de hetaste snubbarna. HBTQ-tänket verkar inte vara så allmänt vedertaget som jag fick förhoppningar om, och det blev sjukt snabbt ett fokus på utseende och kroppar. I övrigt består uppslaget av nyheter som: ”Adam Lambert joinar Glee-gänget!” och ”Harry kräktes på scenen!”.

Miley Cyrus – Älskad och hatad
Det här numret kom ut före Mileys omtalade framträdande på MTV Video Music Awards, men hon hade redan hunnit få en hel del ris och ros (mest ris) för sin nya stil och enligt många utmanande video. Det här var artikeln jag var mest nyfiken på, och jag undrade över vilken vinkel Frida skulle välja att ta. Skribenten inleder med att rätt neutralt ge lite fakta om hysterin runt just detta och ge några argument från båda sidorna i diskussionen. Men i resten av texten står de helt klart på Mileys sida. De pushar för att hon vågat stå upp för gayrättigheter i USA och citerar Miley där hon säger att det är föräldrar (och inte hon själv) som ska lära sina barn vad som är rätt och fel. Artikeln avslutas med att Miley säger att hon uppmuntrar folk att vara sig själva, vilket tidningen kommenterar med ”Bra sagt, Miley!”
Jag tycker att hela grejen sköttes rätt snyggt. Många av tidningens läsare har Miley som idol och det känns som ett bra grepp att förklara rabaldern runt henne och samtidigt visa att de tycker hon är cool som gör sin egen grej.

IMG_2582Fridas covergirl.

Semester!
Här är ett uppslag med kända girls and boys i badkläder. Alla har samma storlek (liten) och med ett undantag en rätt väntad hudfärg. Här börjar jag inse hur otroligt vit hela tidningen är. Vid en snabbgenombläddring hittar jag typ tre PoC, varav en är modell i en annons. Variationen på vilka typer av människor som visas upp i artikeln är skrämmande liten. Och seriöst, det borde inte vara en svår grej att fixa.

Justins superkropp
Det här är ett av tidningens riktiga bottennapp. Sidan innehåller följande:

– 8(!) biler på Justins bara överkropp
– Lyriska kommentarer om ”superkroppen” (”Mums!”, ”Hett!”)
– Historier om hur Js flickvän och vänner berättar om hur Js nya diet gett honom dåligt humör och ett otrevligt beteende.
– Avslutningsraden ”Vad gör man inte för en superkropp?”

Kort sagt så är det bara ett sugigt budskap. Skev bild av hur unga killar ska se ut, och hur man förväntas välja ”Superkropp” före vänner och familj.

Justin BieberSkräpsida.

Frida dejtar Didde
Får erkänna att jag inte hade minsta koll på vem denna Didde var, men tydligen är han medlem i bandet Mange Makers. Här vet jag inte riktigt om jag kan lasta Frida för hans uttalanden, men när han säger att han gillar att se skräckfilm på dejter för att ”hon [dejten] blir rädd och söker värme” och att gokart och paintball är ”killigt” så blir jag bara trött.

Kändiskompisarna Ellen och André snackar kärlek!
En rätt ordinär intervju som inte sa mig så mycket. Men något jag återigen reagerade på var att heteronormen är så starkt befäst. Nyblivna kändisar får numret igenom frågan ”Får du fler killar nu?” eller ”Får du fler tjejer nu?” beroende på vilket kön de själva har. Det finns tre uppslag med intervjuer om just dejtande, och det är även genomgående i dessa texter.

Street-style
Här är ett inslag som jag inte kan minnas från förr. En sida med bilder på random unga tjejer på stan och några ord om deras stil. Sånt känns ju mera roligt och relevant för en tonåring än svindyra märkeskläder.

Test: Varför är du en bra vän?
Här kommenterade min kompis att det var rätt fint att frågan var varför man är en bra vän, och inte om. I agree!

Hitta kärleken! – med hjälp av killarna du redan har!
Mer av samma. Totalt inriktat på straighta läsare.

Då blir vi intresserade!
Ett gäng dudes (tänker inte ens kommentera heterogrejen längre) berättar hur du ska snärja dem. Var rätt orolig över den här intervjun och förväntade mig uttalanden om hur en tjej ska se ut och vara. Men tonen var väl okej och budskapet är rätt igenom att man ska vara sig själv. Men jag gillar inte alls idén på att några killar ska sitta i en soffa och diktera hur de vill att tjejer ska bete sig.”Var omtänksam, positiv och inte svartsjuk.” Jaha? Jag kanske inte känner för det.

Fråga om sex & kärlek / Sexigt
De här sidorna gillar jag! Frågor om lukter från snipan och hur man köper en vibrator. Och så lite fakta om klittan och i vilken ålder man får mens. Personen och hen används systematiskt här. Varför kan det inte anammas av resten av tidningen?

Sidor om sexMitt favorituppslag.

Ur livet
En artikel om en tjej som lever med borderline och bipolär sjukdom. Viktigt och bra om inställningen till psykiska sjukdomar.

Horoskop
Här tyckte jag mest att det var roligt och lite gulligt att alla(!) stjärntecken har asmycket tur i kärlek. Man kan ju inte anklaga dem för att inte vilja glädja läsarna i alla fall.

Andar & annat
Här kom det en liten avstickarsida med frågor och svar om det övernaturliga, tips om hur man gör en soltalisman och var man kan se stormdevor. Jag själv var väldigt intresserad av liknande ämnen i tonåren och hade nog tyckt att det var sjukt intressant. I vilket fall skönt med en paus från kändisarna.

Popcorn
Här ska alltså Fridas bästa tips om ”film, musik, serier och webben” trängas på en enda liten sida. Det här förvirrar mig så mycket, för jag trodde att de ämnena var riktigt stora bland tidningens målgrupp. Varför får de inte mer plats? Utöver musiken som ju finns väl representerad i intervjuerna så får man bara pyttesmå notiser om övriga ämnen.
Det jag kände mest när jag såg den här sidan var nog att jag inte förstår varför det inte finns en kulturtidskrift som riktar sig mot ungdomar! En tidning om film, litteratur, tv-serier och musik i en härlig blandning. Jag tror det
finns så mycket folk som skulle vara mer intresserade av det än den här djupdykningen i kändisfoton.

Veckans BOYfriend
”Åhnej, man tydligen bara ha en boyfriend”, var min första tanke. Men efter att ha läst det finstilta så var visst också okej att nominera en GIRLfriend. Gött!

Så vad tycker jag egentligen?

Ja, vad blir då egentligen min slutsats? En del saker har helt klart blivit bättre sen sist (vilket var typ 2001-2002). Till ett visst mått verkar tidningen ha tagit ett steg mot att bli lite mer HBTQ-vänlig och inte utesluta sina icke-straighta läsare. Men just därför fattar jag inte varför de inte går all the way och inkluderar det tankesättet i hela tidningen. Jag har i stort svårt för att fokuset i tidningen är så starkt inriktat på killar, och att man förväntas tråna efter dem. Tjejer som kanske inte känner sig så intresserade av att sukta har inte mycket att hämta här.

Om man förväntar sig att hitta någon att identifiera sig med i tidningen så får man helt enkelt se till att man är slimmad, vit och straight.

Självklart kan det ju få finnas en tidning för unga tjejer med fokus på mode och kändisar. Det är ju intressen som existerar. Men det borde kunna göras på ett annat och bättre sätt. Michaela/blekk skriver såhär i ett blogginlägg om vad tjejer vill läsa om, och jag håller med till fullo:

Jag vet att det går. Jag tror det är möjligt att producera en tidning som är lättsamma med tips om frisyrer, kläder, skor och nagellack men också skriver andra slags artiklar som inte fatshamear och ätstörningstriggar. Det kunde vara artiklar om kändistjejer, om tjejer som aktiverar sig politiskt, om tjejer som har roliga arbeten eller om tjejer som bryter normer. De skulle ändå sälja tusentals lösnummer. Om inte mer.

Varför tas inte den här chansen av dem som har möjligheten? Och varför inte ta steget längre och ge sig ut på nya jaktmarker. Varför inte starta en Frida Kultur? Frida Sport? Om nu inte Frida Förlag vill så kan väl något annat ta tag i saken och ge unga tjejer lite valmöjligheter?

Det gjordes ett försök av Jessica Ivarsson och Sara Nyblin att starta en annorlunda tjejtidning, men annonsörerna uteblev och projektet fick läggas ner efter bara tre nummer. Varför är företagen så rädda för att ge tjejer en chans att gå utanför sfären för skönhetsintresse? Min tolkning är att de var så säkra på att en tidning för tjejer som inte fokuserade på utseende och skvaller inte skulle kunna sälja att de inte var villiga att ge det en chans. Det känns som en jävligt förminskande synsätt.

Tidningen TjejlivNummer 2 av nedlagda magasinet Tjejliv.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer förutom att jag är trött. Trött på att de här tjejerna förväntas vilja läsa det här. Trött på att jag fortfarande förväntas vilja läsa det här och får en skvallerblaska eller ett några månader gammalt nummer av Veckorevyn när jag går till frissan. Trött på att ingen vågar satsa och ge tonårstjejer lite upprättelse. Erkänna att de är individer med åsikter, tycken och smak och inte en enda stor rosa geggamojja.

Det var allt.

10 kommentarer

Filed under Barn, Böcker, Jämställdhet, Kändisar, Kläder, Kroppen, Reklam, Tidningar, TV

Genomläsning av tidningen Frida, del 1

För 2-3 veckor sedan tog jag en shoppingrunda på mitt lokala Ica. När jag handlat klart fick jag för mig att köpa en tidning av något slag. När jag väl stod framför tidningshyllan så var det ett omslag rakt framför mitt ansikte som verkade stirra på mig. Frida.
Jag bestämde mig för att köpa tidningen för att se hur den står sig idag jämfört när jag som tonåring läste den. Jag var nyfiken på vilken vinkel den hade på olika ämnen. Fanns det ett genustänkt i Frida? Hade Sveriges största tidning för tjejer någonsin en feministisk vinkel på sina artiklar? Jag har delat upp det här projektet i två delar. Den första delen nedan kan ses som en introduktion till mitt förhållande till tidningen, medan del två mer är en regelrätt genomgång där jag skriver om tidningens innehåll. Håll till godo.

Del 1

När jag var yngre var det egentligen bara en tidning som gällde. Frida. Det var den de flesta tjejerna i klassen läste. Det var kändisskvaller, sminktips, tester och så de återkommande höjdpunkterna med klistermärkshäften fyllda med snitsiga tryck (Typ ”Pözz” eller ”Hot stuff!”).

Omslag till tjejtidningen Frida

Vad innehåller Frida idag?

Saker jag var intresserad av i den här åldern var detta: Fantasyböcker, tv-spel, teater och anime. Föga förväntande var inget av dessa ämnen särskilt vanligt förekommande i den enda tidningen jag prenumererade på. Men det fanns å andra sidan inga tidningar om böcker som riktade sig till  ungdomar heller (förutom typ foldern med böcker man kunde beställa i bokklubben Läslusen). Mig veterligen finns det inte heller idag. En kulturtidning för ungdomar hade verkligen varit ett fint komplement till de mode- och sporttidningar som finns idag.

Jag och min syster gjorde en gång en egen tidning som vi kallade för Dahlbladet (för att vi hette Dahlberg, fyndigt va?). Det här var nog några år innan jag började läsa Frida, men det är ändå en intressant att göra en jämförelse mellan den och vår egen så kallade utgivning. Vi satte alltså med hjälp av Word ihop en egen publikation (i ett nummer) där vi skrev om saker vi tyckte var roliga och intressanta.

Vad var då innehåller? En sak är säker, det fanns inga artiklar om:

1. Kändisar
2. Smink
3. Hur man blir en bättre flickvän

Istället innehöll den bok- och tv-spelsrecensioner, dikter skrivna av mig, en sida med fakta om Island, plus en historia om en hund(?) skriven av min syster. Jag minns att datorspelen ”Hygglos Pyamasparty” och ”Eva och Adam – ny i klassen” fick toppbetyget DDDDD skrivet i regnbågsfärger under våra kritiska händer.

Det jag vill komma fram till är att jag och förmodligen många andra hade massor av intressen som inte fick ta plats i Frida. Där skrevs bara om de ämnen som man som tjej förväntades att ha. Nämlligen killar, skönhet och kändisar (främst manliga). Och man köpte det utan minsta protest. Man ville ju passa in. Man ville ju inte verka konstig. Ville till alla pris vara normal. Och normala tjejer läste tjejtidningar om snygga killar och ögonskuggor. Det fanns inte mer svängrum än så.

Som vuxen har jag ju mer valmöjligheter. Nu kan jag välja bort Veckorevyn och annat jag är helt ointresserad av och istället läsa Skriva, Fienden och Språktidningen – som tar upp ämnen som intresserar mig. Numera finns väl också lite mer nichade tidningar för yngre, men jag har fått bilden av att de främst riktar sig till lite yngre barn, och kanske inte unga tonåringar. Unga tjejer är alltså fortfarande rätt utlämnade till den här typen av tidningar, varför jag tycker att det är intressant att se exakt vad det är Frida sänder för budskap till sina läsare.

Kika in här imorgon för min högst personliga analys av tidningen. God natt så länge!

Del 2 hittar ni här.

3 kommentarer

Filed under Barn, Jämställdhet, Kändisar, Kläder, Reklam, Tidningar

Nakenhet och konst

Klart att naket kan vara konst. En naken kropp kan symbolisera väldigt mycket. Öppenhet, sårbarhet, kärlek. Men så är det ju med allt. Allt kan vara konst, det handlar bara om hur det läggs fram. Jag säger mig inte vara någon expert på området, men jag skulle säga att syftet med något visar på om det är konst eller inte.

Pablo Picasso Les Demoiselles dAvignon 1907 

Med det sagt så tycker jag att kocken Anders Vendel verkar ha gjort en rejäl missbedömning när han hävdar att hans restaurangreklam med nakna kvinnor skulle vara konst. Och som jag sa innan – om en bild är konst eller ej beror helt på fotografens/beställarens syfte med bilderna. Det är så otroligt tydligt att det de ville här var att visa nakna kvinnor som folk (jag gissar främst män) ska tycka är sexiga.

Vendels matrum

Det här är vad vi har framför oss: Tjejkvartetten är klädda i kokmössor, löst sittande jackor, strumpeband och string. Två av tjejerna stå och putar med rumporna mot betraktaren, en annan ha på ett sexigt fumligt vis tappat ut ett fat med frukt och lutar sig ner så att man får full vy över hennes bröst, den sista sitter uppslängd på en bänk och fixar med naglarna. Ingen av dem ser ut som en riktig kock. Det gör dock mannen till höger i bilden, som faktiskt får vara helt påklädd (vilket måste vara praktiskt i ett kök). Han ser med en bister min rakt in i kameran och håller en purjolök i handen. Man får känslan av att han ska använda dem för att smiska frukt-tjejen så hon lär sig en läxa. Eller kanske trycka upp den mellan benen på en av tjejerna som står med rumpan mot kameran

Det här är inte konst. Det här är sexism i sin mest klassiska form. Kvinnor förminskas (de är inte kockar, de är sexobjekt) medan mannen får vara den riktiga yrkesutövaren som håller koll på kvinnfolket. Anders Vendel själv säger i Aftonbladet att han känner att han ”högaktar kvinnor och jämställdhet” och att blev förvånad när han fick höra folks reaktioner. Jag är ledsen Anders, men du verkar verkligen ha fått det där med jämställdhet om bakfoten, för om du högaktat det så mycket hade den här ”konstinstallationen” aldrig visats på skärmarna i din restaurang eller på din Facebooksida.

Serien består även av en bild på några kvinnor som beskådar en stor målning som visar ett gäng nakna kroppar. Kanske vill de härma tavlan, eller så verkar de ha tappat koncentrationen, för under tiden håller de på att klä av sig och visar upp sina nakna rumpor och lite annat för betraktaren. Typiskt kvinnor att inte veta hur man beter sig bland folk. Den här bilden känns inte fullt så illa och skulle faktiskt i ett annat sammanhang kunna varit en del i något konstprojekt, men hur det på något vis skulle kunna vara reklam för en restaurang går mig helt över huvudet. Som sagt, sammanhanget en bild dyker upp i är relevant för att kunna säga om det är konst/reklam/ren idioti. Den första kockbilden kommer dock aldrig vara något annat än alternativ tre.

16 kommentarer

Filed under Jämställdhet, Kändisar, Mat, Reklam