Första sommaren med håriga ben

Jag tycker inte att det är kul att raka benen. Det tar tid och är bökigt, och min hud är inte så förtjust i det. Det kliar som förbannat varje gång stubben börjar växa ut, och precis som mitt hår på huvudet så växer det ut rätt fort. Och då ska det göras om igen.

Folk vill ofta gärna kommentera mina ben, och gör det också år efter år. Här är Topp 3 på de vanligaste kommentarerna!

  1. ”Oj! Har du glömt raka benen?” – Främst från tjejer, som sedan blir väldigt obekväma när jag svarar nej.
  2. ”Shit, du är ju hårigare än mig…” – Från killar, och oftast inte med någon positiv ton.
  3. ”Men herregud!” – Även liknande utrop förekommer.

Håriga orakade ben

Jag och mina håriga ben chillar med en uggla i soffan.
 

Men vanligast är nog blickarna. Och det är nog de som tidigare gjort att jag sommar efter sommar inte riktigt pallat och till slut fallit för trycket och tagit till rakhyveln. För att jag velat kunna gå och bada utan att se folk titta och rynka näsan eller höja ögonbrynen. Även om det säkert funnits folk som bara tittat av nyfikenhet på ett positivt sätt och inte för att fördöma så lyckades jag ändå förvränga varenda liten glans till hån och ogillande. Jag är och har alltid varit väldigt orolig över vad folk tycker och tänker, så det tog väldigt hårt.

Men det här året blev det annorlunda. September är snart här, och jag har behållit mina ben precis som de är hela sommaren! Okej, jag har fegat mycket och använder leggins mest varje dag, men jag har badat och chillat på stranden utan att känna mig obekväm. Jag oroade mig lite för vad min mamma skulle säga när vi skulle strandbada tillsammans, och övervägde till och med att raka benen enbart för den sakens skull, men hon sa inte ett ord och verkade inte kunna bry sig mindre.

Det som fortfarande känns problematiskt är att jag har så inprintat i skallen att rakat är fint och orakat är fult att jag ibland när jag står framför spegeln med klänning och bara ben tycker att det ser helt fel ut. Men jag vet ju anledningen till det. Människor gillar saker de känner igen. Hjärnan reagerar positivt till saker den sett förut, och där ingår helt klart kala kvinnoben. Men det blir faktiskt lättare och lättare. Jag ser fler och fler tjejer som också tröttnat på det eviga mecket gå runt på stan. På festivalen Knarrholmen förra året såg jag så galet många håriga ben att det verkligen börjar kännas som att en förändring är på gång. Det är såklart en bit kvar på vägen, men det går åt rätt håll.

”Är det ett statement eller nått?”, frågade min pappa när jag var hemma sist. Och nej, främst är det nog inte det. Främst handlar det om bekvämlighet. Jag lägger hellre tid på en massa andra grejer än att raka benen eller armhålorna. Men det finns såklart en statement-del i det också. Den här sommaren har jag bara blivit glad när folk har kollat – även om de har rynkat näsan. För det var ju det där med hjärnan. Att den gillar saker den känner igen. Och om folks hjärnor bara får se tillräckligt många håriga ben så kommer deras hjärnor tycka att det känns trevligt och bekvämt, inte äckligt och obehagligt. Och ju fler mer eller mindre håriga ben unga tjejer ser, ju lättare blir det för dem att inse att de faktiskt har ett eget val och att de inte bara behöver följa den gällande normen. På sikt vill jag att det inte ens ska vara en norm, utan ett alternativ.

För självklart får man raka sina ben. Jag kommer förmodligen göra det de gånger jag känner för att ha nylonstrumpbyxor (för det är så sjukt obekvämt annars). Men det ska vara ett val, inte ett tvång. Och ingen borde behöva förvånas över att se varken det ena eller det andra.

PS. Om du känner att du vill sluta med att raka benen men tycker att det känns jobbigt så finns det en utmärkt guide att följa här.

Annonser

13 kommentarer

Filed under Kläder, Kroppen

13 responses to “Första sommaren med håriga ben

  1. Jättebra inlägg! Absolut ska det vara ett val och inget tvång. Tragiskt med såna kommentarer du har fått.

  2. Har inte rakat benen på typ ett år och innan dess var det också rätt så sällan det hände. Men då har jag väldigt ljust hår på benen och inte speciellt mycket, så på sätt är det väl inte jättesvårt att sluta. Får nog aldrig kommentarer om det, för det syns ju inte på långt håll. Det känns men enda som känner det är killen jag är med och han bryr sig inte alls. Under armarna rakar jag ännu, men händer ibland att jag låter bli i flera veckor bara för att. 🙂

    • Ja jag har väldigt(!) mörkt hår på benen, så det var nog det som gjorde att jag tyckte det var jobbigt. Det var väldigt tydligt, och förmodligen är det därför det har blivit en del kommentarer över åren. Men det är ju verkligen en vanesak, och nu börjar det nå det stadiet då jag helt enkelt inte tänker på det – vilket känns skönt 🙂

  3. Tant Mona

    Härligt inlägg!! Själv har jag aldrig förstått det där med att raka ben och armhålor…har liksom inte så mycket hårväxt på både gott och ont 😉 Inte ens på ”det stället”. Men hallå?? Klagar vi på våra gubbar som är håriga både här och där?? Nej kanske dags att göra som kvinnorna gjorde på 70-talet! de brände sina BH! Kanske vi borde bränna våra rakhyvlar. …..hihiiii

    • En gång var det en manlig vän till mig som kommenterade mina ben när vi var och badade. Jag fegade ur och sa ingenting alls då, men jag önskar att jag bara hade svarat ”Jaha, dina egna då?” för att se vad han hade för svar. Hade även en gång en pojkvän som ville att jag skulle raka mig under armarna fast han inte gjorde det själv. Han hävdade att ”det är ju skillnad när man är kille”. Rena dumheter är vad det är.

  4. Tant Mona

    Alexandra, känner inte dig , vet inte ens var i Sverige du befinner dig. Du verkar vara en härlig personlighet. Ramlade över din blogg bara av en tillfällighet. Fler såna som du behövs!! Följer din blogg och dina uttalande med spänning!!…hihiiii
    Själv är jag en lite ”halvgammal” tant från norra Sverige. 🙂

  5. Jag vill verkligen inte raka benen nu längre. Har vant mig så mycket vid dom att jag trivs bättre med än utan hår 🙂

  6. lovisa

    Bra för dig! jag gör samma sak och föll för samhällets tryck i julas på solresa men har nu lyckats vara hårig hela sommaren. även under armarna:) så skönt att slippa kliet.

    • Heja! Ja, det är verkligen svårt att ta det där första steget. Men förhoppningsvis blir kommande solsemestrar och sommartider lättare, nu när vi genomlevt det en gång redan 🙂 Armhålorna har jag faktiskt inte rakat mig under på flera år – eftersom jag tycker att jag svettas så otroligt mycket mer då – och nu reflekterar jag aldrig någonsin över det. Jag tycker inte att det ser konstigt ut till klänning etc, som jag tyvärr fortfarande gör med benen. Men det är ju en bra indikation på att man med tiden helt enkelt vänjer sig av med de jobbiga tankemönstren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s